Återuppstånden igen ifrån de döda

Ja, här satt jag och trodde att vi klarat oss i år. Att vi skulle gå fria. Men icke. Koleran kom till byn i år också, men bara till mig verkar det som, och jag har genomlidit en vidrig och lång magsjuka. Värre än någon tidigare, då jag idag, på fjärde dagen fortfarande inte känner mig frisk. Undrar vad det kan vara för spännande bacill?
Huvudsaken är att inga barn drabbades, och inga gamla heller för den delen.

Denna farsot har dock fört med sig att jag kunnat ligga i sängen och fundera över mitt hår. Okej, såhär är det: Jag hatar det. Det är skitfult. Jag ångrar mig bittert, och ägnar mig ått självplågeri genom att titta på bilder av mig själv med blont hår. Fy farao säger jag. Varför gjorde jag det?
Henna som är så lätt att få bort också. Eller inte.

Men nu sitter jag iallafall med bikarbonatinpackning nr 2 för att försöka få ur så mycket som möjligt, sen får jag väl krypa till frissan och tigga om nåd när jag blivit frisk. Jag antar att det går att färga över med nån mörk färg. Buhu.

Note to self: Rött hår passar inte mig. Det får mig inte att se ut som Joan Holloway i mad men. Det får mig INTE att se ut som Joan Holloway i mad men.