Jag hatar dagis. Ja det gör jag. Dagis är en förbannad pesthärd, och det är dagis fel att jag sitter uppe mitt i natten och inte kan gå och sova. Tack dagis för att jag får sitta uppe med en liten igentäppt man som inte kan läggas ner pga snorighet och mistänkt öronont. Tack.
*sur och elak av sömnbrist*
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ska ge ett skittråkigt råd: försök se det positivt! Utan dagis hade du fått ha ungarna hemma ALLTID...!
Ser att era ungar kommit rätt tätt. Imponerad att du orkar!
Tjo!
Skicka en kommentar