Nu har jag läst Lindas Bästa/Värsta, och kommit fram till (återigen) att Linda är ett geni. Några av texterna finns även med i "Akta er killar, här kommer gud..." , men det spelar liksom ingen roll, för de tål att läsas igen. Jag var tvungen att läsa lite mera Linda, så nu har jag börjat på "Ett tal till min systers bröllop" för hundra miljonte gången, och det är precis lika bra som vanligt ;-)
För övrigt är jag skitsur. En bekant till mig gör mig pissed flera ggr i veckan (typ) , och jag vet inte riktigt vad jag skall göra åt saken. Ignorera och tänka att det är bara sån personen är, och den har många andra goda sidor, konfrontera personen och tala om att beteendet är oacceptabelt, eller bara bryta kontakten?
En annan "bekant", som jag gillar ovanligt mycket den här veckan är min man, som visat flera oanade goda sidor på senaste. Heja Tuomo!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
wo-o-o-ooooo wo-o-ooooooo
Just det. /Tuomo
Drygt med "jobbiga" personer! Tycker det är svårt hur man ska bemöta sånt.
Jag blir lätt trött på mor min ibland, men har valt att ignorera, slå döv-örat till då det är bäst så. Svårt att lära gamla hundar sitta du vet! ha,ha
Är det bara en bekant så kanske man kan påpeka det på nåt smidigt sätt och se. Fortsätter det så skulle jag nog dra mig undan.
Kort tillägg. Linda är inte bra. Du glömde det ordet. Vilken tur at jag hajade att du menade "Linda är INTE så braaaaaa!. Tur. Verkligen. /Tuomo
Skicka en kommentar